Skyddszoner jordbruksverket
Lägg till block och auto-rita skifte på varje block om det saknas. Men i båda dessa fall ska jordmassorna vara bortförda och skyddszonens växtlighet ska vara reparerad senast den 30 juni. Men fungerar konceptet i praktiken? Arbetet innefattar en kartläggning av tillgängliga data, en seminarieserie med inbjudna forskare och tjänstepersoner samt en konferens för en bredare målgrupp.
Rapporter från avslutade delprojekt
Vilka är framtidens lantbrukare?
För att vi ska kunna säkra att vi har mat och för att utveckla ett hållbart jordbruk behövs det några som tar över efter dagens lantbrukare.
Vi har anlitat Ungdomsbarometern för att ta reda på hur unga idag ser på studier och arbete inom de gröna näringarna.
Det krävs omfattande åtgärder för att uppnå god status i svenska vattenförekomster och för det krävs betydande åtgärder inom jordbruket. Stödet minskar med 1 procent per arbetsdag till och med den 5 maj som du inte når upp till minst 4 hektar mark. Du kan också se de åtaganden som du redan har som inte är knutna till ett visst block.
Du ska ta bort den avslagna växtligheten om den kan skada växtligheten på skyddszonen.
Myndighetssamverkan för hållbart jordbruk (jSam)
Genom myndighetssamverkan vill vi tillsammans uppnå ett livskraftigt jordbruk som främjar människors, djurs och växters hälsa och som stärker och bevarar ekosystemen, den gröna infrastrukturen, kulturmiljön och den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.
Vi genomför analyser och framtidsspaningar samt identifierar frågor som är viktiga för att nå social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i jordbruket.
Arbetet innefattar bland annat modellkörningar över trolig utveckling med nuvarande och alternativa jordbrukarstöd och miljöersättningar samt enkäter om lantbrukarnas syn på framtida betesdrift. Under några år har de flesta sådana växtskyddsmedel fått ändrade villkor som innebär att de inte längre har krav på bevuxen skyddszon utmed vattendrag.
Det innebär att om du täckdikar efter den 30 juni ska växtligheten vara reparerad senast den 30 juni året efter.
Du får bryta skyddszonen det sista året i ditt åtagande
Det sista året i ditt åtagande får du bryta skyddszonen. En del av det undersökte vi ett pilotförsök tillsammans med WWF och LRF. Försöket var inriktat mot landskapselement och brynmiljöer och pågick i Falbygden 2017–2019.
Jordbruksverket deltar också i ett internationellt nätverk om resultatbaserade ersättningar motsvarande de vi provade i detta projekt.
Smarta landsbygder i Sverige
Vad innebär Smarta landsbygder i ett svenskt sammanhang, vilka är drivkrafterna och hur kan konceptet tydligare involveras i framtida strategier för landsbygdsutveckling?
Det gäller de här ersättningarna:
- fäbodar
- hotade husdjursraser
- djurvälfärdsersättning för får, mjölkkor och suggor.
I de flesta fall behöver du också fylla i uppgifter på andra ställen i SAM Internet för att du ska kunna få ett åtagande. Samarbetet bygger vidare på det långvariga och goda samarbete vi haft sedan 1996, då vi haft i uppdrag av regeringen att följa och utvärdera EU:s gemensamma jordbrukspolitiks effekter på miljön.
Aktuella delprojekt
För närvarande arbetar vi med följande delprojekt.
Hinder och möjligheter för ökad naturbetesdrift
Projektet syftar till att stärka kunskaperna om hur naturbetesdrift kan bli lönsamt och belysa vilka möjligheter främst myndigheterna har att främja ökat bete.
Det måste då vara grödor som ger rätt till gårdsstöd på båda skiftena.
Miljöersättning för skyddszoner 2025
Villkor för ersättningen
De här villkoren behöver du följa för att få full ersättning. I studierna har de:
- beräknat vilka effekter de genomförda åtgärderna inom landsbygdsprogrammet 2014–2020 har haft i vattenmiljön
- relaterat uppskattad effekt till vattenförvaltningens beräknade åtgärdsbehov för perioden 2016–2021.
Studierna visade att åtgärderna i landsbygdsprogrammet har tagit hand om en relativt liten del av de totala behoven av att minska övergödningen.
Det var väntat med den budget som fanns för sådana åtgärder i programmet. Högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får vara vallbaljväxter.
Kort sagt, är det bättre än nuvarande system där lantbrukaren får betalt för att följa stödvillkor oberoende av resultat och efterfrågan?